Efter smekmånaden med Frida Uhl i London sommaren 1893 flyttade Strindberg ensam till svärföräldrarnas sommarvilla i Mondsee nära Salzburg där han bodde under ett par veckor. Senare på hösten tvingade ekonomiska svårigheter makarna att bo hos Frida Uhls morföräldrar på godset Dornach vid Donau. En kontrovers med Frida Uhls morfar tvingar Strindberg och den höggravida Frida Uhl att lämna godset och flytta in i ett åsnestall, som Strindberg bygger om till en stuga. Där föddes dottern Kerstin i maj 1894. I Stugan i Dornach målade Strindberg en serie tavlor som brukar räknas till hans främsta, bland dem Underlandet. Han författade också essäer på franska. I augusti samma år lämnade han familjen och bosatte sig i Paris.

I augusti 1896 besökte Strindberg sin dotter som han inte hade sett på två år. Eftersom han inte var välkommen på Dornach bodde han i närbelägna Klam, en by som domineras av en medeltida borg och av en kilometerlång ravin där Klambäcken mynnar ut i ett rasande vattenfall. I landskapet i Klam kände han igen Swedenborgs beskrivning av helvetet. Promenaderna genom dalgången, Klamschlucht, har Strindberg bearbetat litterärt i romanen Inferno (1897) och dramat Till Damskus (1898).
I slutet av november 1896 lämnade Strindberg Österrike för att aldrig mera återvända. Han upprätthöll kontakten med dottern brevledes i ytterligare tio år, men Kerstin skulle aldrig återse sin pappa.

Klamschlucht

© Erik Höök, Strindbergsmuseet